Innehåll #1-6 2021

1 Skolgång, Skolmästare och Klockare på Gotlands landsbygd från 1630-tal 1840-tal

2 Social jämförelse tio yrkesgrupper 1630-tal 1840-tal


Sverige fick sin folkskolestadga 1842, även om det tog sin tid innan denna tanke var i full verksamhet. MM redan innan dess hade det utom staden funnits skolmästare på landsbygden i över två hundra år, först pastoratsvis men med tiden allt mera sockenvis. Mot slutet av 1700-takt var dessa ofta även klockare — men hade samtidigt även söner och mågar som vice. Ofta var det annars svårt att sköta båda tjänsterna. Ibland ses även att hustrur går in (mest synligt som änkor). Mer fristående fanns efter hand även sk "skolmostrar". Under denna tid började skolmästarna även slå åder och vaccinera, och en rad annat.

Redan från början fanns en viss skillnad melan skolmästare och klockare — flera skolmästare var tex även länsmän, rättegångsombud och deltidshantverkare plus att de ledde kyrkans psalmsånger (innan orglar fanns) — även om det i flera fall också fanns ett system av kyrkokörer medan klockarna utom att sköta en viss postgång ofta hade dagsverkessysslor som skogshyggen och annat. Förutom de småbruk man i båda yrkena också hade.

Flera årtionden efter start var skolan i regel bara på söndagar, med ett slags konfirmationsliknande slutexamensförhör av pastor, varefter eleven varde lov ta nattvard och gifta sig etc. Vid 1680-talets slut byts den danska katekesen till svensk; etc; och från cirka 1700 delas eleverna upp i tre grupper med flerdagarsundervisning. Snart ordnas även en omfattande psalmboksförsäljning. Och postillor som lånebibliotek.

Så långt möjligt tecknas här, socken för socken, bilden av hur detta utvecklades från tidigt 1600-tal fram till folkskolereformen. — Vilka var de? Hur levde de? Vilka var eleverna, och vad lärde de sig, mera än katekesen utantill? Och var höll man till? För klockarna börjar vi ana läget omkring år 1600, och för skolmästarna från tidigt 1630-tal Särskilda skolbyggnader kan på flera håll spåras mycket tidigt, medan klockarestugorna en tid även tjänade som ett slags fattigstugor.

Studien kompletteras även med en jämförelse tio yrken emellan av sådant som livslängd, giftermålsåldrar, barnantal, barnadödlighet etc; sammanlagt 4100 kända yrkesbärare och med barnen 18 500 individer. Intressant nog visar det sig då bl a att skolmästare och klockare hör till.


Redaktionella rader

Stå på span efter en tid som flytt


Denna utgåva är ju både en tidskrift och en bok. Böcker kommer när de kan, men tidskrifter bör den ju följa aviserad utgivningsplan. Men så denna gång detta inte helt.

Om denna utgåva skulle man väl mera kunna citera att äntligen stod prästen i predikstolen än att det kom som ett yrväder en aprilafton — dock för den i någon mån med sig ett höganäskrus i en svångrem om halsen, och som författande redaktör blandas känslan av att se på sitt verk och finna det gott, be om ursäkt för alla ofullkomligheter samt att hurra för den dag som är och skåla för vår herre — både klockare och skolmästare sågs ju den tid vi här behandlar som kyrkans hjälpredor. För mera än att det likt en Pallas Athena sprang fram ur Odens panna så vart det ju morgon och det vart afton i sådär tio år från verkets konception till dess nedkomst, i blandad fyndsamverkan med arbetet om salpetersjudare, kartläggningen av brofogdar samt förutom naziutgåvan en hel del annat smått och gott av vilket somt även får komma i senare slängar av sleven. Dock kan vi behålla bilden av höganäskrus, for utgåvan blev både speciell och rymlig, samtidigt som det in i det sista även ramlade fram nya aspekter vilka där ännu ligger i stora förvar och får tåla visst mått av jäsning. Starten blev alltså något av ett Sesam öppna dig för också en massa andra fynd och såväl Hugin som Munin har här haft mycket att ha i håll med samtidigt som på sluttampen dessutom Fenrisulven skakat fram detta med en allt fördröjande covid 19 — både arkiv och bibliotek har haft sina begränsade tider; samtidigt som förf även togs på en rumba i engelska parken med lite inre åkommor. Som finish kom målgången i spurt mellan hägg och syren, med kranskullor på span efter leveransen allt medans summarn kummar.

Med andra ord var det skönt att komma i mål även om avsikten var att nå dit redan i mars-april.

Att klämma in sådär 250 års på över 90 platser spridda skeden gick inte på som en galosch, men trots allt gick nornornas väg att spåra i varpen. Därmed nog om detta.

Efter inledande översikt och en rad socialt belysande tabeller följer alla sockenavsnitt. Förhoppningsvis ska läsaren där finna korn att ta tillvara även i andra socknar än sin egen. Det vimlar av såväl intressanta som belysande detaljförlopp kors och tvärs i tid och geografi. Säkert kan den själv forskande läsaren i en rad fall även finna mera, fylla ut berättelserna om envar. Må detta då vara ett avstamp.

Det är något bortom tiden, vi lever ständigt i den, och söker sinnets terra firma. Kunskap om det historiska ger i vart fall glimtar av att inte bara en själv utan även alla andra lever i såväl materiellt formade omständigheter som en där de sociala omständigheterna ju kan ändras, som att vi idag visserligen lever i en annan värld men att även de som här behandlas på nåt vis ock lever i samma. Ibland hör man ju som ännu deras andetag...


Nästa utgåva av tidskriften Haimdagar planeras till månadsskiftet augusti-september. Det blir ett vanligt dubbelnummer, och sedan planeras ock ett även till advent. Möjligen blir det under 2022 tre dubbelutgåvor. Den gamla utgivningsrytmen har genom nu tre mer tjocka bautautgåvor kommit i baktakt med sig själv, men materialtillgången är god varför vi väl kör så länge prenumerantantalet räcker. Nya sådana är som vanligt välkomna och i nästa utgåva kommer även listan med stödbetalare, vilken denna gång inte riktigt får plats.


Innehåll

DEL I

Förord, Tack, Frågeställningar, Arbetsmetod
Överblick - Notiser och bedömning av skolutveckling samt skolmästare- och klockareyrkets utveckling på Gotlands landsbygd, 1630-tal till 1830-tal
- Här beskrivs i korta drag den övergripande utvecklingen från de första landsbygdsskolorna fram till förberedandet av folkskolor. Huvudkälla till detta är protokoll och skrivelser från domkapitlet. Där finns bla en rad inspektionsbesök och blandade uppgifter av flera slag. Kompletteringar följer från kg1 danska brev, svenskt landskansli etc.

DEL II
Social jämförelse. Tio yrkesgrupper.
Här tabelleras och kommenteras grunddragen i livslängder, giftermålsåldrar, barnantal och annat socialt grundläggande material för skolmästare och klockare samt åtta jämförelsegrupper (präster, kaplaner, strandridare, salpetersjudare, sjuderidrängar, kronobåtsmän i Nordertredingen samt hemmansägarfamiljer i Havdhem gifta före resp efter 1795).

DEL III
En pastorats- och sockenvis genomgång med uppgifter om skolmästare resp klockare samt deras arbetsuppgifter. Belysande händelser återges, men kärnan är de successiva personuppgifterna.
Huvudkällor är här pastoratens kyrkböcker (främst LI, C och A), mantalslängderna samt resolutioner, brev och protokoll från eller till domkapitel, pastorat, lands-kansli etc; resp särskilt från tiden före 1700 en rad uppgifter från olika domboksfall, som där varit mycket belysande. I äldsta skedet även kungabrev etc från dansk tid.
A • Gotlands Norra Härad
B • Gotlands Södra Härad
- Kända skolmästare och klockare pastorat för pastorat. Händelsenotiser. Kommenterat.

DEL IV
En rad större dokumentationer jämte vissa tillägg:
— Dels en samlad genomgång socken för socken över skolmästarnas och klockarnas kontanta grundlöner + vissa tilläggsuppgifter från äldst kända tid till cirka 1799 • dels en sockenvis redovisning över länets landsbygdsskolor vid 1696 • samt så en rad successiva uppgifter inför övergången till folkskola, den 1843 nyss blivi beslutad men där bara få förberedelser ännu ordnats; såsom
• notiser kring anställningsprov, uppgift om godkända lärare
• Lägesbeskrivning 1827
• Socknar och skolsituation 1843, läget inför verkställandet a, folkskolereformen, utrustningen i Stånga skola 1843.
• Pastoratsvis summerat läge 1843
• Skolmästarnas sidoyrken 1843 •
Skolbarnsminnen från 1850-talet

Del V
Avslutande summering Källor och litteratur

Publicerad: 2021-08-14


Läs mer om Haimdagar i katalogen
Fler artiklar knutna till Haimdagar
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA
Fler tidskrifter i kategori REGIONALT


Annons:

Senaste nummer:

2021-10-02
Världshorisont 3 2021

2021-10-01
Akvarellen 3 2021

2021-09-30
SocialPolitik höst 2021

2021-09-29
Balder 3 2021

2021-09-28
Nordens Tidning 3 2021

2021-09-27
Amnesty Press 3 2021

2021-09-20
Tidig Musik 3 2021
Opera 4 2021

2021-09-19
Medusa 3 2021

2021-09-15
Byggnadskultur 3 2021

2021-09-14
Folket i Bild Kulturfront 6-7 2021

2021-09-11
Folket i Bild Kulturfront 5 2021

2021-09-10
Signum 6
KLASS 3 2021

2021-09-03
Svensk Medicinhistorisk Tidskrift 23 2019

2021-08-23
Konstperspektiv 3

2021-08-22
Fronesis 70-71

2021-08-14
Haimdagar 1-6 2021
Fjärde Världen 3 2021

2021-08-04
Lyrikvännen 2 2021

2021-08-02
Kontrast Magasin 2 2021

2021-07-28
Hjärnstorm 142-143 2021
SocialPolitik v 30 2021

2021-07-27
Trakten 3 2021

2021-07-25
Teatertidningen 2-3 2021
Trakten 2 2020
Parnass 2 2021

2021-07-24
Världshorisont 2 2021

2021-07-23
Utställningskritik 3 2021
Trakten 1 2020

2021-07-04
Galago 146 2021

2021-07-02
Byggnadskultur 2 2021
Balder 2 2021

2021-07-01
Tidig Musik 2 2021

2021-06-29
Signum 5
Populär Astronomi 2 2021

2021-06-28
Medusa 2 2021

2021-06-24
Opera 3 2021

2021-06-23
Med andra ord 107 2021

2021-06-19
Utställningskritik 2 2021

2021-06-16
Nordens Tidning 2 2021

2021-06-12
Litterär Kalender 2021

2021-06-10
KLASS 2 2021

2021-06-09
Akvarellen 2 2021
Lira Musikmagasin 2 2021

2021-06-08
Litterär Kalender 2020

2021-06-06
Litterär Kalender 2019

2021-06-05
Nio-Fem 1 2021

2021-05-30
Amnesty Press 2 2012

2021-05-19
Galago 145 2021

Äldre resuméer