Tema Himmel #4 2022

När detta skrivs vräker snön ner från himlen och mörkret sänker sig trots att det bara är eftermiddag. Så har människan på våra breddgrader haft det under vinterhalvåret sedan urminnes tider, utan att riktigt förstå vad mörkret, kylan och snön berodde på. Inte underligt då att hon riktade sin blick mot himlen och försökte fundera ut rimliga förklaringar på årstidernas skiftningar och vädrets nyckfullhet. Temat för 2022 års sista nummer av Tidig Musik är HIMMEL.

I sin artikel Himmelska blåsningar skriver Anders Hammarlund om människans samspel med lufthavet och om hur detta samspel i tusentals år har kommit till uttryck i språket och i de flesta religiösa föreställningsvärldar.

I Sfärernas harmonier och den himmelska sången berättar Viveca Servatius om västerländska astronomers, filosofers och musikteoretikers tankar om sfärernas harmonier och planeternas klang. Hon tar också upp hur människans (lov)sång till himlen har genljudit genom seklerna.

Daniel Blockert återkommer i Tidig Musiks spalter med en genomgång av en musikform med himmelsk anknytning: oratoriet. Förutom att ge en musikhistorisk översikt tipsar han om inspelningar av de verk där det finns sådana. Kanske en lämplig julklapp till en tidig musik-intresserad vän?

Förutom dessa tre längre tema-artiklar berättar Nora Roll om lironen, "det himmelska instrumentet".

Utanför temat ligger ett par texter som vill väcka debatt. Roland Kjellström har reagerat på den nya regeringens påbud om en kulturkanon och bjuder in till debatt i ämnet. Folke Bohlin undrar vad som egentligen kan räknas till tidig musik och vill ha synpunkter från Tidig Musiks läsare.

Ann-Marie Nilsson berättar om de kavallerimusikkårer som var verksamma i Sverige under första halvan av 1800-talet, om de instrument de använde och om den musik de spelade.

"En av vår tids mest visionära blockflöjtsmakare har gått ur tiden" skriver Dan Laurin om Adriana Breukink som avled tidigare i år.

Gerhart Darmstadt minns vännen Hans Åstrand, som gick bort sensommaren 2022, 97 år gammal. Hans Åstrand betecknade sig själv som "Krausian" och publicerade under 2000-talet, efter pensioneringen från uppdraget som ständig sekreterare i Kungl. Musikaliska Akademien, både en Krausbiografi och den första svenska utgåvan av Joseph Martin Kraus brev.

Hur ser det ut med tillväxten inom tidig musik i Sverige? Tidig Musik har kontaktat några av de större anordnarna av musikutbildning i landet för att göra en genomgång av vilka utbildningsmöjligheter som finns. Vi har också bett några studerande vid de olika utbildningarna att berätta om hur undervisningen är upplagd och om hur de ser på sin framtid som verksamma inom den tidiga musiken i Sverige.

Arrangörer av konserter och festivaler satsar nu stort på att pandemin är över och vi får hoppas att de satsar rätt. Tidig Musiks festivalsidor och konsertkalendarium är i alla fall fulla.

Vi önskar alla våra läsare en riktigt skön helgperiod med många tidig musik-upplevelser. Vi passar samtidigt på att tacka för oss och överlämna stafettpinnen till den nya redaktionen som tar över från och med 2023.

Hillevi Hogman och Birgitta Wennerström

Redaktionssidorna

Nytt Om Tidigt

Himmelska blåsningar Anders Hammarlund

Lironen — det himmelska instrumentet Nora Roll

Högre utbildning i tidig musik Hillevi Hogman

Är Schütz musik tidig? Folke Bohlin

Sfärernas harmonier och den himmelska sången Viveca Servatius

Vinterns festivaler

"Nya Blås-Instrumenter av mässing" Ann-Marie Nilsson

DEBATT: Kulturbudgeten och en svensk kulturkanon Roland Kjellström

Oratoriet — alla vägar bär från Rom Daniel Blockert

Bokrecension

Till minne av Adriana Breukink Dan Laurin

Till minne av Hans Åstrand Gerhart Darmstadt

Medlemsnytt Föreningen för Tidig Musik

Konsertkalendarium


Publicerad: 2022-12-16

Köp Tidig Musik
Läs mer om Tidig Musik i katalogen
Fler artiklar knutna till Tidig Musik
Fler tidskrifter i kategori MUSIK