Årets Kulturtidskrift 2022 VERK.
Den foto- och linsorienterade tidskriften VERK. korades till Årets kulturtidskrift. Vid evenemanget medverkade redaktörer från samtliga tidskrifter förutom FLM. Priset på 50.000 kr sponsras av Samfundet De Nio som representerades av Jonas Ellerström vid prisutdelningen. Dessutom får vinnaren ett keramiskt konstverk av Karol Zarbock.
Förra Årets kulturtidskrift 2021, Aiolos bjöd med skådespelerskan Louise Ryme på den inledande underhållningen. Louise läste texter ur ett kommande nummer medan Aiolos Håkan Trygger samtidigt hanterade kontrabas. Uppträdandet är en kulturtidskrift i ljud, en utan trycksvärta! Louise läste ur en essä om Dr. Mabuse av Håkan Trygger, essä av Fritz Lang, utdrag en essä av Ernst H. Gombrich och utdrag en novell av en Shanghaisensualist Leo Nao.
Hannah Ohlén Järvinen,
FSK bad närvarande redaktörer berätta lite om tidskrifternas historia, Göran Dahlberg
Glänta , Birgitta Wallin
Karavan, Anneli Rådestad
Judisk krönika och Lina Bergman från
Verk. FLM kunde inte närvara.
Linda medgrundare av den digitala tidskriften Verk. säger att den funnit sedan 2016 och ger ut fyra nummer per år på olika teman. Fokus ligger på fotobaserad konst och verken och just därför vi heter Verk. Vi skriver om motiv och fotot som objekt och realitet. Om fotoböcker, reflekterande texter, intervjuer och möjligheten för konstnärer att presentera sitt eget konstnärsskap. Även om fokus finns på linsbaserad konst så handlar det ju också om litteratur och samhälle.
Göran har varit med i Glänta sedan starten 1993 och tyckte att nomineringstextens tre meningar var träffande angående deras historia.
— Läser ni den så vet ni vad vi är för tidskrift. Det vi håller på med nu representerar vår ganska långa historia sedan 1993. Det nummer vi håller på med kan utgå från lite vad som helst och utgår från pratet,
Jo jag vet, men ändå. Tycker jag måste ta ett exempel. Man kan ju inte tävla i årets bästa tidskrift! De här olika tidskrifterna är bäst på olika saker, eller hur, men ändå det är kolt att vinna! Så tänker jag kring den här tillställningen.
— Hannah ställer frågan, ni kanske kan komma överens om att dela på 50.000 kr?
— Jo jag vet, det är precis som det ska va, dela jämlikt. De är de värden jag representerar i alla sammanhang säger Göran.
Karavans inriktning är litteraturen från Afrika, Asien och Latinamerika, en ganska stor del av världen säger Birgitta. Och anleningen är att det bara är en ränil av den stora rikedom som publiceras där som kommer till oss. Konkret översätter vi och publicerar skönlitterära texter. Karavan har god kontakt med översättare som bidrar både kunskap och idéer. Vi är faktiskt äldre än Glänta, funnits sedan 1992 så i år är det trettioårsjubileum. Ska firas och det vi gör nu är ett temanummer om eufori och mellankoli och det är svårare än vi förväntade oss. Det för att litteraturen svämmar över av tårar och med den känslan har blivit för euforisk!
— Något som min tankevärld fastnat i de senaste dagarna är
joy is a form of resistance, ett eko i tiden vi lever i. Anneli heter jag, är redaktör för Judisk krönika och det är vi som är äldst, funnits sedan 1932. Daniel Brick grundade tidskriften ett är innan Hitler kom till makten. 1980 tar Jackie Jakubowski över och han väljer att göra om tidskriften.
— Ja vi kanske ska ringa in hur länge Ord&Bild funnit avrundar Hannah presentationerna med. Men ni alla har olika format och ekonomier, storlek och inriktning kan konstateras. Linda ni har tjusig och lättanvändbar sajt. Hur får ni det att gå runt? Man läser tidskriften gratis!
— Vi har 200.000 från Kulturrådets produktionsstöd och det är allt vi har. Det ger oss så mycket gjädje och när vi startade Verk. kände vi att det fanns inget ställe där vi kunde läsa texter vi ville läsa, skriva de texter vi ville skriva. Vi har e-plikt, viktigt att våra texter finns sparade hos KB. Fördelen med det digitala är att vi når läsare i hela Norden.
— Hur ser fördelningen ut mellan text och bild frågar Hannah.
— Ska man verka som konstnär är texten om dom viktig och är glad folk säger att de långa texterna funkar. Det är olika mellan artiklarna men generellt set låga texter för att vara på nätet.
— Anneli, hur ser du på kontinuitet, du tillträdde 2016 och i en intervju står det att du inte kommer värja dig från kontroversiella och ortodoxa. Har du stött på några problem med löftet?
— Finns en global pandemisk polarisering, så även Sverige. Att bjuda in politiken i Judisk krönika känns oortodoxt men vi har gjort det. Det är viktig men om det är rätt vet jag inte. En brännande fråga är Israel och Palestina. Men vi har bjudit in båda sidorna så det har förekommit.
— Göran, du har jobbat med Glänta edan start. Hur har arbetet förändrats genom åren? Vad har blivit enklare respektive svårare?
— Vi har med tiden infört viss arbetsdelning. Alla gör allt var ett ideal från början. Det har vi frångått med tiden, men vi har ju också arbetat med evenemang, gett ut böcker och rört oss mellan olika digitala plattformar. Men basen har hela tiden varit i tidskriften och även om Glänta ger ut böcker tänker jag inte att vi är ett förlag.
— Birgitta ni har en föreningsstyrelse och ett redaktionsråd. Hur planerar ni ett nummer och kommer ni tänka anorlundda när det politiska klimatet är annorlunda?
— Redaktionsrådet är otroligt viktigt eftersom jag är ensam som redaktör, vaktmästare och VD. Redaktionsrådet består av flera duktiga översättare och ibland har de tematiska ideer, ibland jag. De politiska läget är som så ofta aktuellt i författarnas texter. De som drog igång Karavan, 1992 då under namnet Halva världens litteratur var barn av 68 och för dom var tidskrift ett verktyg för förändring. Senare har fokus legat på att det ska vara god litteratur. Men det är politik hela tiden, allt är ju politik. Frågor som måste föras fram. Och hur det kommer bli nu är det många som oroar sig för.
— Hur tänker ni Anneli med bidragsdelen som man inte riktigt vet var den landa? Stödet har varit hotat tidigare!
— Tänker att vi har några år på oss att mobilisera med allternativa stödformer och politiskt.
— Man är orolig varje år. I januari ska man göra ett nummer och man vet aldrig vad man får. Men jag tror på motståndet och glädjen i att mobilisera säger Lina.
— Då välkommnar vi Ellinor Skagegård en i juryn att säga något om arbetet och vilken tidskrift som får utmärkelsen. Juryn bestod först av sju som sedan blev sex. Hur har arbetet varit?
— Vi fick uppdraget ganska sent och alla blev nog lite chockade, överraskade av att det fanns så många kulturtidskrifter att läsa. Var några veckor i augusti vi mer eller mindre jobbade heltid. Det var ett stort nöje, som med de här fem nominerade. Vi har lärt oss mycket!
— Stötte ni på mycket oenighet?
— Vill inte säga allt för mycket här, då kanske jag får problem! Nej men faktiskt ganska lite, vi hade ganska bra samsyn med några kriterier som tyngdpunkten låg vid, ibland inovation form och innehåll, ibland viktiga frågor osv. I början fick man gambla eftersom det fanns så många.
När allt detta avhandlats läste Ellinor upp motiveringen:
Estetisk, överraskande, experimentell. I VERK finner vi en ambitiös och väl kurerad digital tidskrift som med sin direkthet slår en med kraft. Den kamerabaserade konsten vävs ihop med litteratur, filosofi, människans väsen – med ett uppfriskande allvar tar sig VERK an sitt värv. En rubrik som ”Vad vet hästar om sorg?” väcker nyfikenhet, och ett fotografi som legat i någons ficka under ett års tid ställer frågor om existensen. Som läsare blir man lätt sittande längre än mad tänkt, hungrigt klickandes vidare till nästa essä och fler fotografier – en tidskrift lätt att ta sig in i, men desto svårare att ta sig ut ifrån.
— Känns finnt här i sällskapet att motta priset och tack till alla medverkande i numren som bidragit till det här, hur många namn som helst kunde nämnas som är med mig och Pia Siri Isaksson idag.
Juryn har i år haft sin bas i Östra Mellansverige utom Stockholm, och bestått av följande personer: Carl Henrik Carlsson (historiker), Elisabeth Cserhalmi (bibliotekschef), Marinette Fogde (forskningschef), Anders Karlin (bokhandlare), Ellinor Skagegård (journalist), Agneta Östlund (konstnär).
Prissumman, 50 000 kr, skänktes av
Samfundet De Nio som i år representerades av Jonas Ellerström vid prisutdelningen. Vinnarna får även ett konstverk gjort av keramikern Karol Zarbock.
Tidigare har priset gått till tidskrifterna:
Dialoger (1996)
Index (1997)
Ord & Bild (1998)
Glänta (1999)
Karavan (2000)
Lira (2001)
Bang (2002)
Magasinet Arena (2003)
Fronesis (2004)
Sex (2005)
Lyrikvännen (2006)
Pockettidningen R (2007)
OEI (2008)
Ponton (2009)
FUL (2010)
Ett lysande namn (2011)
Paletten (2012)
Med andra ord (2013)
Hemslöjd (2014)
Divan (2015)
Provins (2016)
Det Grymma Svärdet (2017)
Arche (2018)
Bild & Bubbla (2019)
Balder (2020)
Aiolos
Bo Pettersson
Publicerad: 2022-11-01
