Utopier och dystopier #2 2019

Hur ska det bli i framtiden? Och hur skulle det ideala samhället kunna se ut? Det är frågor som intresserat människor i alla tider. Redan de gamla grekerna … Platon skissade på det ideala samhället redan för nästan 2400 år sedan. Och sedan dess har utopiförfattarna blivit allt fler innan dystopin tog över någon gång i mitten av förra seklet. I varje fall blev begreppet dystopi allt vanligare då. I dag duggar dystopierna tätt i såväl film som litteratur. Mer om detta kan ni läsa i årets andra nummer av Parnass. Där passar vi också på att som motvikt till dystra framtidsskildringar berätta om lyrikern Ebba Lindqvist, vars dikter är flitigt tonsatta. Något att glädja sig åt när det mörka hotar att ta över. Parnass redaktion önskar alla en trevlig sommar!

Margareta Lilja-Svensson Redaktör


Margareta Lilja-Svensson Glädjeämnen mitt i dystopiernas tid

Margareta Lilja-Svensson Därför lockas vi in i det mörka

Petra Söderlund Almqvists 1800-talserotik

Göran Wessberg Den första svenska science fictionromanen

Björn Larsson Harry Martinson anade vad som komma skulle

Tony Samuelsson Kanske är internet vår tids Kallocain

Johanna Nilsson Skrev fortsättning på Kallocain

Margareta Lilja-Svensson Klimatfiktion i ungdomsböcker

Margareta Lilja-Svensson Forskare tar skönlitteraturen till hjälp

Göran Wessberg Stockholm - våra (mar)drömmars stad

TÄVLING Vem skrev vad?

Åsa Morberg Mini-bokcirkel med Parnass i centrum

Tore Forss Samarbete lönar sig i Västernorrland

Birgitta Bergsten Ebba Lindqvists lyrik fortsätter ta sig ton

Bokrecensioner

Birgitta Witrand Victoria Benedictsson aktuell i festival med två nya pjäser/strong>

Gunnar Graumann Söderbergs olyckliga kärlekshistoria

Marianne Enge Swartz Wägners vardagsrum återskapas

Maria Nilsson Författarporträtt: Gertrud Lilja

Öppna dörrar

Publicerad: 2019-08-10

Köp Parnass
Läs mer om Parnass i katalogen
Fler artiklar knutna till Parnass
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR