Tema Makt #1 2020

Vem har makten över musiken? Vem bestämmer vad som ska spelas och framföras på våra scener? Fram till för ungefär hundra år sedan låg alla resurser och därmed all makt över musiklivet hos furstar och kungar. Hur ser der ut idag? Temat för årets första nummer av Tidig Musik är MAKT. Pukor och trumpeter har ofta kallats maktens instrument. I museet Livrustkammaren på Stockholms slott visas några av de många instrument som finns bevarade i museets samling — flera av dem byten tagna under Stormaktssveriges många krig. Hillevi Hogman skriver om instrument som användes av dåtidens svenska maktelit för att manifestera den svenska stormaktens status.

När Gustav III hade makten i Sverige i slutet av 1700-talet såg han till att kulturlivet blomstrade omkring honom. Marie-Christine Skuncke berättar om den teater han lät bygga i ett av tornen på Gripsholms slott i Mariefred. Teatern i den gamla Vasaborgen finns kvar än idag och är en relativt okänd pärla.

Hur ser maktperspektiven ut för de aktiva i dagens musikliv och hur skulle de kunna se ut? På vilket sätt skulle det förändra musicerandet och det klingande resultatet om maktperspektiven försköts? Det är något det dansk-svenska musikerkollektivet Damkapellet har funderat mycket över. Tre av dess medlemmar delar med sig av sina reflektioner i detta MAKT-nummer.

Kvinnor har genom historien fixt känna av patriarkatets makt över samhällslivet. De har oftast inte ens kunnat bestämma över sina egna liv, än mindre tillåtits ta plats på kulturens scener. Operabyrån sätter i sin nya produktion strålkastarljuset på barockkonstnären Artemisia Gentileschi, en kvinna som mot alla odds lyckades ta makten över sitt eget liv och som idag an-ses vara en av barockens främsta målare. Operabyrån berättar hennes historia i en scenföreställning med musik av Elisabeth Jacquet de la Guerre m fl. Premiär på Konserthuset i Stockholm den 8 mars.

Kvinnor som har försökt verka som tonsättare har genomgående förminskats och efter sin död förpassats till glömskans dunkla vrår. Nu återupptäcks allt fler. En av dem är Marianna Martines, som var tolv år yngre än Joseph Haydn och tolv år äldre än Mozart. Hon umgicks och musicerade mycket med dem båda och hon var centralfigur i en musikalisk salong i Wien. Efter sin död 1812 skrevs hon ut ur musikhistorien, men har nu lyfts fram ur skuggorna, berättar Steen Frederiksen.

Blockflöjtisten Dan Laurin vann nyligen, tillsammans med Höör Barock, en Grammis i genren "Årets klassiska" för en inspelning av Romans Golovinmusiken. I en krönika i detta maktnummer skriver han att mycket av den tidiga musiken idag klingar som en sorts barock världsmusik där allt är tillåtet. Han hävdar att vi måste återta makten över vårt sätt att musicera.

Som vanligt i årets första nummer har vi med en välmatad kurskatalog och i konsertkalendariet och på festivalsidorna tipsar vi om ett stort antal evenemang. En fin vår med mycket tidig musik!

önskar Redaktionen


Redaktionssidorna

Dags att återta makten! Dan Laurin

Nytt Om Tidigt Teatern i Vasaborgen — Gustav III:s teater på Gripsholms slott Marie-Christine Skuncke

Marianna Martines - Kvinnlig kompositör i Haydns och Mozarts skugga Steen Frederiksen

Vårens och försommarens festivaler

Maktperspektiv i musiken Tove Bagge, Mika Persdotter och Pauline Hogstrand

Odiscutabelt Daniel Blockert

Grammis till Roman-skiva Hillevi Hogman

Pukor och trumpeter -Maktens instrument Hillevi Hogman

Kurskatalogen

Medlemsnytt Föreningen för Tidig Musik Konsertkalendarium

Publicerad: 2020-04-01

Köp Tidig Musik
Läs mer om Tidig Musik i katalogen
Fler artiklar knutna till Tidig Musik
Fler tidskrifter i kategori MUSIK