Omslag Artes 1991 nummer 3

En tidskrift man inte vet namnet på?

För en tid tillbaka kom ett brev till tidskrift.nu där Marica Ohlsson undrar, hur kan man få tag på Artes och vad den innehöll. Veckan innan letade jag själv efter en artikel ur tidskriften. För mig är det mindre besvärligt, har samtliga nummer även om de finns lite här och lite där.
Så för mig, bara hitta numret där Ulf Linde har en utläggning om typ perspektiv. Under Artes trettioårliga existens mellan 1975-2005 gav de ut antagligen 150 numme. Men visste på ett ungefär när den här artikeln var med kunde jag misstänka och nästan direkt fann jag det jag sökt Perifera notiser om centralperspektivet.
Det Marica ville kolla upp var ett CV som hänvisade till Artes å www.modellteckning.se vägnar.

Marica konstaterar det närmast omöjliga i att få tag på tidskrifter man inte ens har namnet på. Ges de dessutom inte längre ut underlättar det inte, även om det är frågan om en klassisk titel som Artes. Allt blir då väldigt svårt att få grepp om.
Kungliga bibliotekets Libris finns, men där kan man inte komma åt specifikt innehåll, däremot se vilka bibliotek som har tidskriften man söker. Om sedan alla uppgifterna stämmer är jag inte hundra på, ibland hivar bibliotek titlar och frågan är om Libris/KB alla gånger blir informerade. Det kanske de blir!
Det går också att söka och även läsa tidskrifter via BTJ. Som privatperson har man ingen möjlighet att ta del annat än till exempel gå till ett bibliotek och ta sig fram till tidskriftstiteln man vill ta del av om den nu är med.
Jag gjorde ett försök med Artes, såg att de var registrerade men misslyckades med att få fram något som helst innehåll. Så i vilken form de fanns där vågar jag inte uttala mig om. Det jag privat kan se i BTJs artikelsök som då inte befinner mig på ett bibliotek är dessa lister.

Något finns om Artes på tidskrift.nu men också faktiskt en hel del exemplar till försäljning på tidskriftsbutiken.se. I övrigt är biblioteken antagligen bäst.
På tidskrift.nu hittar man Artes under Nedlagda. Det är en kategori men sedan finns också Odödingar, i huvudsak Internetbaserade tidskrifter som finns tillgängliga via hemsidor. Att samtliga nu registrerade odödingars hemsidor är kvar, det har inte checkats. Man har lämnat projektet och gått vidare med något annat. Men visst en vacker dag släcks det antagligen ner när domänavgiften inte betalas.
Begreppet Odöding, vill jag minnas fann jag i en annan sådan här klassisk tidskrift, Res Publica. Det var en artikel som gick in på gravläggningsseder under folkvandringstid eller kanske tidigare. Hur som helst så förslöt man inte gravarna fullständigt för vissa gravlagda. Spekulationerna över fenomenet gick ut på att det kunde vara frågan om att individer betraktades som lite osaliga och gengångare. Odödingarna skulle helt enkelt kunna röra på sig om så behövdes.

Till en början gavs Artes ut av Svenska AkademienSvenska Akademien, Musikaliska Akademien & Konstakademien och de fem sista åren tillkom Samfund De Nio. Trots att det var frågan om fyra starka hävdvunna organisationer och ett väl så namnkunnigt förlag Natur & Kultur som samarbetade i projektet läggs tidskriften ner 2005.
Svårtillgänglig för de flesta, men borde tillgängliggöras eftersom den är så kunskapsmättad. 30 år Artes borde ut på Internet?

Vad som tog musten ur Artes är svårt att spekulera om men av en bibliotekarie fick jag veta att Stockholms stadsbibliotek slutade prenumerera 2001. Lite märkligt att inte ha med titeln bland så många andra de har. Kanske ingen läste där, de som är intresserade prenumererar eller införskaffar på annat sätt? Sedan fick de det lilla produktionsstödet de hade indraget av Kulturrådet.

Det här nummer tre från 1991 som jag behövde bläddra i har Europa som tema i olika vindlande led och tycker den nedan följande innehållsförteckningen med en presentation signerad Bengt Jangfeldts ger en inblick i en spännande tidskrift. Har inte lusläst men det har trots ålder stoff som kan bistå många sammanhang.


Förord

Ovidius: Europa och tjuren

Sture Linnér: Om Europa och tjuren

Hymn till den pythiske Apollon

Joseph Brodsky: Till Lykomedes på Skyros

Hans Georg Wunderlich: Den västerländska kulturens uppkomst

Per Sörbom: Europatankar

Ulf Linde: Perifera notiser om centralperspektivet

Hans Åstrand: Europas musa - Polyphonia

Gunilla Iversen: Den skimrande ädelstenen. Om Hildegard från Bingen.

William Blake: Europa

Gunnar Eriksson: Dr Faustus och kunskapens ambivalens

Max Jacob: Avgrundssyner

Synnöve Clason: Trobadora Beatriz - en Faust i vår tid

Aleksandr Pusjkin: Mozart och Salieri

Osip Mandelstam: Mänskligt vete


Ultima Cumaei venit iam carminis aetas; magnus ab integro saeclorum nascitur ordo – ”Yttersta tiden är kommen. Så säger oss Cumaes sibylla. Raden av sekler födes på nytt i styrka och storhet.” Citatet är från Vergilius, fjärde eklog (här i Gustaf H. Karlssons tolkning från 1982). ”Jungfrun kommer; med henne Saturnus, lyckliga rike; nu blir dess förstfödde sänd från himmelens mäktiga välvning”, fortsatter Vergilius - ”Det är en gosse som föds. [ . . . ] Under hans tid skall guldåldern stiga på nytt över jorden.” Raderna kan tolkas på en mängd olika sätt, vilket också har gjorts; från kyrkligt håll har man gärna velat se dem som en profetia om Messias.

Ville man betona kristendomen som det specifikt europeiska, kunde man gott välja denna herdedikt till ”klassiker” i ett Europanummer, hur apokryfisk anknytningen till Messias än är. Vergilius skulle då fungera som en klarsynt broslagare mellan den hellenistisk-romerska och den moderna världen. Men för den som vill belysa Europas yngsta historia finns en naturligare saga, som Vergilius för övrigt refererar till i sin sjätte eklog: den om Pasifae och hennes brottsliga lust till Poseidons tjur.

Svagheten för stilig nötboskap låg i släkten, ty drottning Pasifaes svärmor var ingen mindre än Europa, som en gång rövats bort av Zeus i tjurens skepnad. Sambandet mellan den unga prinsessan Europa och det geografiska och historiska Europa är givetvis högst diskutabelt, men som myt betraktad är den om kung Agenors dotter knappast sämre än någon annan. Ovidius, ”Europa och tjuren”, i Ingvar Björkesons nytolkning, får därför bilda utgångspunkten i Artes\' Europanummer, som också tar upp en annan central myt och mytgestalt i den europeiska kulturens historia.

”Kunskap är makt” är ett påstående som tillskrivs den engelske filosofen Francis Bacon. ”Wer immer strebend sich bemüht, Den können wir erlösen” – ”ty mäktar vi förlossa den, som outtröttligt strävar” – står det, med en variation på temat, i den andra versionen av Goethes Faust. Gunnar Eriksson skriver om ”den faustiska människan”, vars gränsöverskridande nyfikenhet och förmåga att ifrågasätta kan ses som typiskt europeiska drag, avgörande den vetenskapliga utvecklingen. Goethes Faust blir i själva verket, som Georg Henrik von Wright skriver i Humanismen som livshållning, ”till slut ett koncentrat av den europeiska människans alla erfarenheter och strävanden”.

Ulf Linde och Hans Åstrand bidrar med skarpsinniga funderingar om perspektivet respektive polyfonin som specifikt europeiska bidrag till konstens och musikens utveckling. Om det inte gömts en kunskapstörstande faustsjäl i renässansens ballistikexperter, hade den europeiska människan förmodligen haft ett annat perspektiv på såväl konsten som tillvaron i stort.

För drygt två år sedan, i Artes 2/89, skrev vi om den ”intensiva debatt om Europa och dela europeiska identiteten” som förts på senare år och vars orsaker främst stod att söka ”i två processer med svåröverskådliga politiska och kulturella konsekvenser: skapandet av den\' nya gemensamma marknaden 1992 och det socialistiska lägrets fortgående politiska, ekonomiska och moraliska sönderfall”.

Sedan dess har Europadebatten nått också Sverige, vars bukoliska myter utövat samma totalitära lockelse som någonsin de antika men visat sig något mindre slitstarka. Vi har emellertid valt att inte ge oss i kast med de europeiska dagsfrågorna, som debatteras bättre och bare på annat håll, utan i stället lagt vikten vid det historiska perspektivet, givetvis utan några som helst anspråk på att ge en heltäckande bild: det fanns dock ett Europa före hösten 1989, före Jalta, före första världskriget, och Europa har, som framgår av Per Sörboms artikel, diskuterats rätt länge vid det här laget.

Bengt Jangfeldt


... och vill man veta ytterligare om Marica Ohlsson kan man titta in på hennes hemsida Aslög.
Vem Aslög var är ju skojig att sätta in i ett genusperspektiv. Är det en kvinna, en man eller vare sig det ena eller andra som satt ihop manuset.
En dag när vikingahövdingen Ragnar Lodbroks mannar bakade bröd vid vattenbrynet fick de syn på Aslög som badade. Trollbundna av hennes skönhet glömde de bort brödet och det brändes vid. När de sedan återvände till Ragnar med det brände brödet så frågade han dem varför det blev bränt. Männen berättade då om flickan de såg och hennes skönhet. Ragnar blev intresserad och lät eftersända henne. För att pröva hennes list beordrade han att hon skulle komma varken påklädd eller naken, varken hungrig eller mätt och varken ensam eller i sällskap. Aslög, eller ”Kraka” som hon kallade sig vid den här tidpunkten, kom då till honom endast iförd ett nät, med en lök i munnen och endast en hund som sällskap. Ragnar blev imponerad och tog henne som sin fru. Tillsammans fick de barnen Björn Järnsida, Vitsärk, Ragnvald, Ivar Benlös och Sigurd Orm-i-öga (vilka barn Ragnar fick Aslög eller med sin första fru Lagertha är oklart).

... det där med hunden känns ändå smått genialt! En annan version har Marica:

"Det var en gång en kung som inte ville gifta sig, men hans mor insisterade och han gick till slut med på att välja en gemål. "Men, bara den kvinna som klarar att uppfylla följande villkor tänker jag gifta mig med."

Hon får inte komma klädd eller oklädd, varken mätt eller hungrig, inte gående till fots, ridande eller åkande och varken under dagen eller natten.

Aslög löste det genom att klä sig i ett fisknät, på så sätt var hon varken klädd eller oklädd. Hon åt en lök som gjorde henne varken mätt eller hungrig. Hon hade ena benet över en get och med den andra stod hon på en rullande bräda, på så sätt varken gick, red eller åkte hon. Hon kom i skymningen då dagen lidit mot sitt slut och natten ännu inte börjat.
Kungen hade inget annat val än att ta henne till sin gemål eftersom hon löst uppgifterna. Hon blev drottning och regerade klokt.


Nu inget mer om det här stickspåret Aslög utan avrundar med att Marica har responderat:
Bra att berätta om hur svårt det är att få tag i vad som skrivits om ett ämne i kulturtidskrifterna. För att få en uppfattning om hur man förhållit sig till det tidigare och vad som redan sagts. Det faktum att många tidskrifter startas och sedan läggs ner är ett faktum väl värt att fundera över i sig. Hur mycket och på vilket sätt finansiering styr. Hur krävande (tid, tänkande, efterforskande) för att skriva intressanta artiklar. Så det är synd att inte låta dem bli lika tillgängliga som t.ex. Aristoteles texter, som ju faktiskt finns på nätet och som är betydligt äldre. Som du mycket riktigt säger - vad mer kan inte artikeln om Hildegard från Bingen säga än vad som finns på wikipedia.
Wikipedia använder jag på så sätt att jag tittar på referenserna till artikelns ämne och sedan letar jag upp dem. Så, om det finns en referens till ARTES eller någon annan kulturtidskrift så vore det ju fint att de var sökbara.
Exemplet du valt ur ARTES produktion är inte bara intressant i sig, det kan på något sätt bidra till dagens diskussion om identitet och integration.
Dessutom med den från 2014 nyinrättade kultur och demokratiministerns nya kommitédirektiv 2015,(Ok, kanske inte precis klockrent men) ur en rapport från mediedagarna 2015 skriven av (jag vet inte vem) då bland annat regeringens kommitédirektiv var uppe på agendan.

” Bah Kuhnke betonade att public service självfallet kommer vara en del i utredningen, men att huvudfokus inte ligger på att utreda just rollen för public service. Kulturministern konstaterade att digitaliseringen förändrat förutsättningarna för journalistiken och att det finns ett värde i att bevara kvalitet, pluralism och mångfald i journalistiken. Utredningens kärna är därför, enligt kulturministern, att se till konsumentens och det demokratiska systemets behov snarare än till medieföretagens.”

Självklart kan man som du säger tänka att Svenska akademin, vitterehetsakademin, ja någon av dessa institutioner skulle ha råd att se till att kulturtidskrifter hålls tillgängliga och helst inte behöver läggas ner!

Publicerad: 2018-05-24

Köp Artes (Nedlagd)
Läs mer om Artes (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Artes (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA



Annons:

Senaste nummer:

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-09
Populär Astronomi 2 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

Äldre resuméer