Senaste nummer

Tidskrifterna presenterar innehållet i varje nyutkommet nummer.

Innehåll Akvarelln #3 2025
2025-10-03 Kära läsare och akvarellmålare! • I vårt höstnummer presenterar vi konstnärer som använder sitt material för att berätta om sin egen historia. Inga-Wiktoria Påves konstnärskap berättar om den samiska kvinnans erfarenheter och är starkt färgat av den samiska andligheten och tron. Med sina bilder förflyttar hon oss inte bara till Sápmi utan också in i sagans värld som i illustrationen till SVTs Julkalendern <em>Snö drömmar/ Lopmeniekedassh</em>. Sanni Seppä berättar också om sin vardag och sina vänner i sitt konstnärskap. Sannis arbete föddes ur orimligheten i att försörja sig som konstnär, ett arbete som fick henne att gå in i väggen. Som akvarellkonstnär på sin fritid har måleriet fått en annan plats i Sanni Seppäs liv, so i gett hennes arbete en ny frihet som konstnär. • Jens Rosing skulle fyllt 100 år i år och det uppmärksammar vi med Marianne Gross artikel om konstnären. Rosing, som var en grönländsk konstnär, har gjort mycket för att illustrera och berätta om livet på Grönland. På många sätt liknar det vår samtid där konstnärerna också vill berätta om sin plats och, historia i sitt arbete. • Vi får också en rapport från NAS-residens i Bohuslän där Ida Rödén har varit och arbetat som NAS-stipendiat. Även Idas världar växer fram ur berättelser genom hennes delvis fiktiva person Joanna Bratts vetenskapliga arbete. På våra medlemssidor har vi också inspirerande rapporter från sommarens många möten i NAS regi. »

Innehåll Medusa #3 2025
2025-09-27 Vi får i detta nummer följa Björn Lundquists resa till södra Kykladerna för att besöka den senast inledda rundan av utgrävningar av bronsålderslämningarna på öarna Keros och Daskalio i södra Kykladerna. Det är även en betraktelse över en personlig resa från det klassiska Athen med dess tempel till de Kykladiska öarna och dess tidlösa värld, om att allt helt oväntat kan ställas på sin ända, och om början på något nytt. • Två romerska kvinnor från det sista århundradet f.Kr. tjänar sim material i en frågeställning som gäller om, och i så fall hur, antikens kvinnor kan bli synliga för läsare av moderna texter om dem. Eva Rystedt går igenom tre texter av författare med sinsemellan olika mål: att berätta, att analysera, att iscensätta. Slutsatsen blir att antikens kvinnor blir synliga får oss om vi accepterar att inte se dem framifrån utan där de står med ryggen mot oss och riktade mot sina egna livsmiljöer. • De kvinnor som upprätthöll kulten av gudinnan Vesta innehade på många sätt en särställning i antikens Rom. Matilda Engbes artikel går till botten med dessa vestaliska jungfrur - vilka de var, vilka privilegier de åtnjöt och vilka risker de tog. Därmed uppmärksammas både likheter och skillnader mellan vestalernas liv och situationen för andra kvinnor i det romerska samhället. • Elis Wibacke tar oss med på en spännande vandring vid 5tockholms universitet på spaning efter spår av det antika arvet. Vandringen leder oss, genom lärosätets historia fram till i dag, förbi allehanda arkitektoniska och konstnärliga uttryck, som alla på olika sätt förmedlar betydelsen av den klassiska traditionen för den kunglig huvudstadens universitet. Det antika arvet lever helt klart vidare vid Stockholms universitet. Inte bara i dess historia utan även i nutida formspråk. • Samuel Holmesson belyser rollen antiken har haft när det kommer till propagandistiska ambitioner under den gustavianska perioden i den svenska historien. För att belysa detta tar Holmesson avstamp i de antika motiven, citaten och förebilderna som kan ses på skådepenningar slagna under Gustav Ills regeringstid. »

Världsmedborgare #2 2025
2025-09-25 I en tid då det talas mycket om gränser, tullar, censur och nationsbygge - där murar byggs snarare än rivs - vill Balder slå ett slag för världsmedborgaren. I världsmedborgarskapet är vi alla välkomna, oavsett etnisk tillhörighet, nationalitet, religion, sexuell läggning, ålder eller livssyn. Det är en hållning, ett sätt att se på världen, som kanske är mer angeläget än någonsin. • Redan Ellen Key - pedagog, författare och en av Sveriges mest inflytelserika tänkare vid förra sekelskiftet - lyfte fram världsmedborgarskap som en förutsättning för fred och mänsklig utveckling. Hon såg det inte som en motsats till nationell tillhörighet, utan som något som kunde samexistera med starkt individ- och samhällsansvar (Tal till Sveriges ungdom, 1910). • I den här Baldern möter vi några personer vi betraktar som just världsmedborgare. Britta Marakatt-Labba, född i en samisk kåta under en flytt mellan renbetesmarker, har genom hela sitt konstnärskap fört en tyst men uthållig kamp med nål och tråd - en kamp för samisk kultur, språk och identitet, som samtidigt speglar erfarenheter som delas av många urfolk världen över. • Kocken Jessie Sommarström, Årets Kock 2022 och årets Nobelkock 2024, har valt bort finkrogarna för att i stället laga näringsriktig mat i offentlig verksamhet - övertygad om att maten vi äter har kraft att förändra både hälsan och klimatet. • Filmaren Maryam Moghaddam har dömts till fängelse för att ha gjort en kärleksfull film som retat den iranska regimen - ett exempel på hur modet att trotsa gränser kan få ett högt personligt pris. • Den svenska obstetrikern Pernilla Åberg skriver arbetsdagbok från sitt uppdrag med Läkare utan gränser i Afghanistan, och vi följer Linn Kroeze vid ett gränsöverskridande möte mellan svenska och rwandiska skolungdomar i Kigali. • Petter Olofsson, tidigare bosatt i Etiopien, Vietnam och Myanmar, funderar över vad det egentligen innebär att vara kosmopolit, medan ålänningen Christian Pleijel reflekterar över öars särskilda tillvaro. Detta medan Mats Granberg har köpt en bok som fått honom att minnas Polens utveckling under 1980-talet. • Vi möter förresten inte bara människor - världsmedborgare i ordets kanske mest bokstavliga mening är alla de flyttfåglar som obekymrat korsar nationsgränser under sina långflygningar. Naturförfattaren Mats Ottosson har skrivit en högtflygande text om detta, beledsagad av Lars Jonssons målningar. • Dessutom publicerar vi lyrik av den kroatiska poeten Ana Brnardić i Bodil Zaleskys översättning, samt en vårdikt av Rolf Leijonmarck. • Vi hoppas att du finner läsningen inspirerande - och kanske vill du låta fler upptäcka Balder. Tipsa gärna dina vänner om tidskriften, eller ge bort en prenumeration. Ni läsare är viktiga för oss, och vi blir glada om ni vill dela med er av era tankar - om världsmedborgarskap eller annat som väcks i mötet med Balder. • Vi ser fram emot att höra från dig! »

Det gula kärleksnumret #3
2025-09-20 Välkommen till det gula kärleksnumret! Parnass redaktionsråd tar tag i kärlekstemat genom att starta en bokcirkel. Först ut: Ivar Lo-Johanssons Lyckan. • Ebba Witt-Brattström hjälper oss att hitta århundradets kärleksromaner. Vi intervjuar Jenny Wrangborg, vars banbrytande diktsvit Kallskänken (2010) kommer i nytryck, samtidigt som hon tar med sig beskrivningar av klasskillnader in i kärleksdramat Det oss som saknar ett vi. • Ett annat nytryck i år är Frida Stéenhoffs Penningen och kärleken, recenserad av Marianne Steinsaphir. • Två litteraturforskare vid Uppsala universitet, Johan Svedjedal och Karl Berglund, har hittat en massa spännande saker som rör språket i kanoniserade och populära romaner. • Och inte minst, Maria Gripe (och Harald och Camilla) har fått ett nytt sällskap! »

Signum nr 5
Signum nr 5 2025-09-19 Ledare John Sjögren: Är läskrisen ett tecken på en djupare kulturkris? - När debatten om läsandet tenderar att hamna i nyttoargument är det måhända ett tecken på att läskrisen i själva verket endast ...»

Årets sommarscener #4 2025
2025-09-17 Årets sommarscener bjöd på en varierande operakost! • I sommar har jag åkt runt och sett vad som har spelats på de svenska sommaroperascenerna. Och jag imponerades av bredden och den professionella höga vokala, musikaliska samt sceniska nivån. Detta skulle kunna leda till en riktig korsbefruktning som borde spegla repertoarvalet på våra fasta operainstitutioner som inte alltid går utanför allfarvägarna. • Jag recenserade Läckö slottsoperas mycket lyckade uppsättning av Offenbachs Fantasio. Sedan har jag sett föreställningar på Drottningholmsteatern, Confidencen, i Vadstena och Båstad. Flera av de här scenerna värnar om våra begåvade unga svenska sångare och ger dem både arbetstillfällen och viktiga erfarenheter. Nästa sommar spelar Läckö slottsopera Beethovens Fidelio med två lag i de ledande rollerna, medan Opera på Skäret kontrar med Puccinis La bohème. Det senare valet känns inte angeläget. På Skäret går man nästan aldrig utanför tio-i-toppoperorna. »

Konstperspektiv nr 3
Röd väska med långa röda ben - kosntverk. Omslag Konstperspektiv nr 3_2025 2025-09-04 Höstens nummer med tema att samla på konst - kul hobby eller blodigt allvar?!»

Glänta #1 2025
2025-08-25 Essäer om historiska skott, dofternas språk, ormarnas inre. Dikter om före och om efter. Skalövningar. Foton som tittar tillbaka. Vägar till att överskrida den tänkbara framtiden, för Gaza, för alla. • Gabriel Itkes-Sznap skriver om början och om efter • Malte Persson gör ytterligare ett försök till liv • Dahaleez Collective söker överskridanden av den tänkbara framtiden • Michael Azar väger mellan historiens tillfälligheter och nödvändigheter • Helena Fagertun låter sig ledas av imaginära doftspår • Donia Shalabi navigerar genom minnets geografi • Katja Petrowskaja drömmer om en svävande babusjka • Arild Säll följer dödens och återuppståndelsens vägar • Gloria Anzaldúa träder in i ormen • UKON ställer några avslutande frågor»

Fjärde Världen 2 2025 ute!
2025-08-22 Om ursprungsfolk och etniska minoriteter sedan 1984. I detta nummer finns att läsa bland annat om cholas i Bolivia, intervju med Nogol Rahbin om religionen Baha´i, Språkets makt i gruvdebatten, Skapulimantik - att spå i ben, intervju med itelmenen Tjan Zaotschnaja från Kamtjatka, med mera. Tryck här för hela innehållsförteckningen!»

Samtida latinamerikansk litteratur #2-3 2025
2025-08-21 Ett dubbelnummer om samtida latinamerikansk litteratur - noveller, essäer, reportage, intervjuer, poesi och konst - om översättning, Literatura de los hijos, förlorad barndom och barnet som framtiden, kärlek på spanska och UFO:n… »

Innehåll Populär Astronomi #2 2025
2025-08-17 Vi undersöker vad vi kan lära oss av exokometer, ger oss ut i rymden för att ta reda på var livets byggstenar kommer ifrån och får veta mer om både teleskopet och astronomen Vera Rubin. Allt detta - och mycket mer - hittar du i Populär Astronomi nummer 2, 2025.»


« Förra sidan | Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Senaste nummer

Annons:

Senaste nummer:

2026-08-26
Balde:r 1-2 2026

2026-08-18
Konstperspektiv 3

2026-06-28
Opera 2 2026

2026-06-22
Signum 4
Ord & Bild 1 2026

2026-06-20
Fronesis 90-91 2026

2026-06-09
OEI 110-111 2026

2026-06-07
20TAL 17-18 2026

2026-06-01
Akvarellen 2 2026

2026-05-18
Konstperspektiv 2

2026-05-08
Signum 3

2026-04-24
Hjärnstorm 162-163

2026-04-20
Fronesis 88-89 2026

2026-04-08
Tidig Musik 1 2026

2026-04-01
Glänta
Akvarellen 1 2026
Amnesty Press 1 2026

2026-03-30
Utställningskritik 2 2026

2026-03-29
Medusa 1 2026

2026-03-20
Signum 2

2026-03-03
Populär Astronomi 1 2026

2026-02-26
Utställningskritik 1 2026

2026-02-22
Opera 1 2026

2026-02-19
Konstperspektiv 1

2026-02-11
OEI 108-109 2025

2026-02-06
Signum 1

2026-02-05
Mikroskop Vinter 2025-2026

2026-01-18
Tidig Musik 4 2025

2026-01-06
Utställningskritik 2 2025

2026-01-03
Populär Astronomi 4 2025

2025-12-25
Balder 3-4 2025

2025-12-24
Glänta 2 2025

2025-12-21
Medusa 4 2025

2025-12-20
Opera 5 2025

2025-12-19
Signum 8

2025-12-16
Akvarellen 4 2025

2025-12-14
Fjärde Världen 3-4 2025
Amnesty Press 4 2025

2025-12-09
20TAL 14-15 2025

2025-11-25
Utställningskritik 4 2025

2025-11-22
Hjärnstorm 161 2025

2025-11-21
Signum 7

2025-11-15
Ekonomisk Debatt 6 2025

2025-11-04
CBA 69 2025

2025-11-02
Populär Astronomi 3 2025

2025-10-25
Ord & Bild 4 2025

2025-10-23
Tidig Musik 3 2025

2025-10-21
Konstperspektiv 4

2025-10-17
Signum 6

2025-10-09
Hjärnstorm 160 2025

Äldre resuméer